Nyheter och erbjudanden: Sandras dröm om USA!

Jag hade en stor dröm, och det var att få se och uppleva USA. När en klasskompis började bläddra i några au pair kataloger i skolan så fångade hon mitt intresse och jag tänkte att det här kunde vara min chans att göra drömmen till verklighet. Efter att ha skaffat mig barnerfarenheten som krävdes för att åka som au pair till USA så gick jag på ett informationsmöte med Cultural Care och kände verkligen att jag hittat rätt, när jag skickat in ansökningshandigarna så hittade jag snart en bra matchning med en fembarnsfamilj som det kändes helt rätt med på telefon.

Den 27 mars 2006 bar det av till au pairskolan på Long Island, där träffade jag massor av au-pairer och fick nya vänner som jag höll kontakt med under året. Mitt bästa minne därifrån är förstås dagen i New York City. Jag minns när vi rullade in i staden och man befann sig mitt på Times Square, man ville nästan nypa sig i armen för att förstå att man inte skulle vakna upp från en dröm.

Dagen då vi skulle möta våra familjer var nervös men efterlängtad. Min familj mötte mig med stora leenden och svenska flaggor, de fick mig verkligen att känna mig välkommen. Jag kom till ett bra ställe men tyvärr kom jag inte bra överens med ett av barnen så efter en tid fattade värdmamman och jag beslutet att jag skulle byta familj. Bara några dagar senare fick jag ett samtal om att jag blivit matchad och frågan om jag kunde tänka mig att bo i en gayfamilj vilket jag sa ja till. Direkt när jag träffade dem kände jag att det var helt rätt och jag har nog aldrig mött så lättsamma och härliga människor så jag tackade ja med stor entusiasm. Min nya familj kom alltså att bestå av de adopterade pojkarna Nicholas och Joseph 1 och 2 år och deras pappor, David och Patrick som bor norr om Boston precis vid havet. Jag kom snabbt in i alla rutiner i familjen och barnen var helt underbara och vi fick bra kontakt på en gång. Jag har lärt mig så otroligt mycket av att ta del av denna familj och jag upplevde de inte som det minsta konstigt, tvärtom, jag älskar att tala om för alla att jag var enda kvinnan i huset. Den roligaste upplevelsen var absolut att få se min värdpappa David uppträda i en musikal, dessutom lagar han otrolig god mat medans Patrick kan prata kinesiska och vi brukade titta mycket på film ihop. De fick mig alltid att känna mig som en del av deras familj och en viktig person i deras barns vardag.

Mitt år har verkligen bjudit på ovärderliga minnen och nya vänner som står mig otroligt nära än idag. På fritiden hade man inte ett enda tråkigt ögonblick, den fylldes av shopping, fika på Starbucks, utekvällar i Boston, weekends i New York och lite studier på Harvard.

Det bästa med att vara au pair är att man blir så otroligt självständig och får se så mycket nya platser, hade någon sagt till mig att jag skulle flyga till Los Angeles helt på egen hand för ett år sedan hade jag nog inte trott dem. Jag har också fått ta del av “The American way of life” och jag tycker att amerikaner är väldigt positiva och öppna och nu kan jag prata engelska på en helt annan nivå än tidigare. Så ta chansen du med, du klarar mer än du någonsin kan ana och får minnen för livet på köpet!

Sandra Karlsson, au pair i Boston 2006 - 2007
sandrakarlsson170@hotmail.com



Tillbaka