Jag var en au pair, idag är jag …

A: Jag växte upp på landsbygden i södra Tyskland – omgiven av skogar, kor och små byar. Jag har alltid haft en önskan om att tillbringa tid i USA. Jag funderade på ett high school-utbyte, men insåg att ett år som au pair passade mycket bättre med min personlighet och min dröm om att arbeta med barn.

A: För mig var beslutet att bli au pair något jag bestämde flera år innan jag ens hade åldern för det. Det var alltid klart att jag skulle bli au pair efter gymnasiet. Eftersom en annan tjej från en närliggande by redan hade åkt till USA som au pair med Cultural Care, fick jag lite information om byrån – och kort därefter kontaktade jag dem, gick på mitt första möte (två år före avresa) och kände mig direkt bekväm. Jag kände mig väl stöttad under hela ansöknings- och matchningsprocessen – plus att jag fick massor av tips och råd från hela kontoret i Berlin, vilket gjorde att jag kände mig väl förberedd inför avresan. När jag ser tillbaka väntade livets bästa resa på mig när jag stod på flygplatsen i Frankfurt, redo att resa tillsammans med cirka 40 andra tjejer som också tog det modiga steget att flytta utomlands!

A: Jag matchades med en underbar familj i Pacific Palisades, en jättemysig stad i Los Angeles, Kalifornien. Jag vet, jag hade tur! Inte nog med att platsen var vacker, men framför allt var min värdfamilj den bästa man kunde få! Jag tog hand om tre underbara och väldigt aktiva barn mellan 3–7 år. Jag hade en fantastisk tid med min första familj – så mycket att jag inte ville åka hem efter de första 12 månaderna! Så jag bestämde mig för att förlänga min resa och uppleva hur det är att vara med en annan familj på andra sidan av landet. Efter ett hjärtskärande farväl flyttade jag (med tre fullpackade resväskor) till östkusten – till Pound Ridge, New York – vilket tyvärr inte blev den bästa matchningen. Kort efter min ankomst hittade jag en annan familj i Upstate New York, återigen med tre barn. Jag gick in i en rematch och tillbringade ytterligare 8 månader där med min nya familj. I slutändan var jag väldigt glad att jag förlängde, även om allt inte blev som jag planerat. Jag reste ensam runt USA i två veckor innan jag återbesökte min första familj i Kalifornien och sedan flög hem till München.

A: Jag minns att jag tyckte allt var så STORT! Det var nog den största förändringen. Jag minns att jag ramlade ur värdfamiljens bil på min första tur med dem. Men jag älskade allt från första sekund! Jag älskade tiden på utbildningsskolan, resan till New York City och förstås mötet med min värdfamilj för första gången. Jag var supernervös men väldigt glad när jag såg dem stå på flygplatsen med välkomstskylt. Efter bara två dagar hos min värdfamilj åkte vi på semester med tre andra familjer; alla hade tre eller fler barn. Det var lite tufft att vara runt så många barn, men också väldigt roligt! Ibland kändes sommaren som en utmaning eftersom allt var så nytt – barnen testar dina gränser och det tar tid att bygga relationer … men det är helt normalt! Jag fortsatte bara försöka och gav mitt bästa! Min värdmamma kom med den bästa idén: hon bjöd in mig på “dejtkvällar” med varje barn separat för att skapa speciell tid tillsammans. Varje barn och jag turades om att cykla till middag och sedan äta glass. Barnen älskade det, och jag minns fortfarande de kvällarna eftersom de var så speciella.

A: Det mest givande var definitivt all kärlek jag fick. Inte bara från familjerna jag bodde hos, utan också från nya vänner från hela världen samt från familj och vänner hemma! Det är fantastiskt att uppleva när barnen litar på en och ser upp till en. Jag älskade alla kramar från mina värdbarn. Jag älskade att krypa upp i soffan med dem och läsa böcker. Ditt hjärta smälter när de säger hur mycket de älskar dig för första gången. Och det känns helt fantastiskt att kunna kalla en annan familj för sin egen. Lyckligtvis, som i mitt fall, hittade jag två familjer!

A: Jag känner mig som en förebild för vilka fördelar som kan komma från att vara au pair! För det första har jag hittat två fantastiska familjer som jag fortfarande har kontakt med. En av dem besökte mig nyligen; den andra hoppas jag besöka nästa år. Jag har också träffat så många fantastiska vänner från hela världen. Jag åkte nyligen till London med en fransk vän som jag träffade under min rematch. Jag överraskade också en vän i Österrike som jag träffade i NYC när hon kom hem från sitt au pair-år. Jag ska till Kroatien för andra gången i år med min bästa vän som jag träffade i LA. Jag har så många platser att besöka nu! Jag har vänner över hela Tyskland, England, Schweiz, Österrike, Italien, Spanien, Australien, Sverige, Brasilien, Mexico, Kanada och så vidare. Alla dessa träffade jag under min tid som au pair. Är inte det fantastiskt?

En annan aspekt jag är mycket tacksam för är den utbildningskomponenten i au pair-programmet. Tack vare mina collegekurser på Santa Monica Community College, UCLA och Manhattanville College blev jag antagen till ett universitet som egentligen låg över min GPA. Jag studerar International Business där och älskar det!

Jag är också Cultural Care-ambassadör för nya au pairer, där jag vägleder dem före avresa, delar tips och coachar vid behov. Dessutom är jag mötesledare, där jag organiserar möten för potentiella nya au pairer och intervjuar dem, vilket ger värdefull erfarenhet inför framtida arbetslivet – en stor fördel för mina studier!

Jag älskar att au pair-programmet inte är något man bara gör en gång och sedan glömmer. Man måste tänka utanför boxen och se alla möjligheter programmet kan erbjuda – det är då man verkligen blir en världsmedborgare!

A: Den har helt inspirerat och väglett mig till att bli den jag är idag. Före min au pair-resa hade jag ingen aning om vad jag ville göra efteråt. Som många andra hoppades jag att få reda på det under året – och lyckligtvis gjorde jag det.

A: Den största utmaningen var definitivt att anpassa sig till Tyskland igen. Inga bensinstationer öppna 24/7, inga affärer öppna på söndagar, inga stränder i närheten, mindre bilar, inga stora köpcentrum osv. En annan utmaning var att ge upp det billiga sättet att resa! Under au pair-året flög jag till olika städer över helgen – och sedan jag kom hem sparar jag varje krona till studierna. Min största framgång var definitivt att bli antagen till mitt studieprogram. Collegekursen jag tog på UCLA var mitt “entrékort” – jag är fortfarande superglad över det!

A: Tack vare den internationella aspekten av mina studier måste jag göra både praktik och en termin utomlands – jag funderar på något av de skandinaviska länderna. Dessutom vill jag resa så mycket som möjligt. På min bucket list finns Australien, Wien, Schweiz, Paris, England och Nya Zeeland – för gissa vad: jag har vänner i alla dessa länder som jag träffade under au pair-året!

A: GÖR DET! Om du funderar på att bli au pair kommer du för alltid ångra dig om du inte tar chansen. Jag vet att det är ett stort steg som kräver mod, men lita på mig – du kommer vara stolt och tacksam för att du gjorde det! Att bo utomlands ger dig så många möjligheter, nya vänner för livet, ett hem långt hemifrån och en andra familj. Jag önskar dig all lycka!